Historien bakom konventionen
Tidslinje
19 december 2001
Efter ett initiativ från Mexiko, etablerade FN:s generalförsamling en Ad Hoc-kommitté för att diskutera en möjlig konvention (resolution 56/168).
Augusti 2002
Ad hoc-kommitténs första möte.
Augusti 2002–december 2006
Förhandlingar om konventionstexterna mellan medlemsstaternas delegationer, åtta sessioner i FN i New York.
13 december 2006
Konventionen antogs av FN:s generalförsamling.
30 mars 2007
Regeringen genom Maria Larsson, äldre- och folkhälsominister, undertecknar konventionen och det fakultativa protokollet i New York.
Mars 2008
Promemorian Ds 2008:23 föreslår att Sverige ska tillträda FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
3 maj 2008
Konventionen trädde i kraft i FN, efter att 20 länder ratificerat den.
15 december 2008
Sverige ratificerade konventionen och det fakultativa protokollet.
14 januari 2009
Konventionen trädde i kraft i Sverige.
23 december 2010
EU beslutade att ratificera konventionen.
Bildgalleri
Staden New York
Staden som aldrig sover, med en alldeles egen puls och blandning av människor och miljöer. På östra sidan av Manhattan, precis vid Hudson River, ligger FN-kvarteret med den karaktäristiska höga skyskrapan och medlemsstaternas flaggor.
Möten utanför FN
Ett besök i New York, för en session i FN, vilken kan sträcka sig över några dagar till en vecka, innehåller förutom mötena i FN-byggnaderna ofta också förberedande sammankomster dagarna före de formella mötena, dessa sammankomster hålls många gånger på hotell eller på större organisationers kontor.
Förhandlingar i FN byggnaden
Socialt under sessionerna
Socialt under sessionerna – under hektiska dagar blir det ofta måltider på språng med en macka i handen på väg till nästa möte, eller en så kallad paper bag lunch (papperspåse med macka, chips och en frukt) som vissa arrangörer bjuder på. Ibland bryts dock flödet av arbetsmöten av att man tar sig tid att gå ut på restaurang och sitta ned för en riktig middag, ofta blir så klart även dessa sammankomster av karaktären arbetsmöte då det ständiga samtalet om det som alla är på plats för hela tiden pågår.
Om konventionen
År 2006 antog FN konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. I Sverige trädde den i kraft i januari 2009.
Konventionen är en åtagande för Sverige att förverkliga dess bestämmelser i sin helhet och syftar till att förtydliga vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska få sina rättigheter uppfyllda på samma sätt som andra människor.
Konventionen specificerar vad som krävs för att personer med funktionsnedsättning ska kunna tillgodogöra sig mänskliga rättigheter. Om det handlar om nya rättigheter eller inte, om det tvista de lärde…Hursomhelst innebär konventionen krav på stater som inte tidigare har uppmärksammats i doktrin eller av övervakningskommittéer. Sverige har alltså en skyldighet att följa konventionens bestämmelser för att uppnå lika rättigheter för personer med funktionsnedsättning.
Konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning består av olika delar som kompletterar varandra och tillsammans utgör en helhet. För att säkerställa fullständig efterlevnad av konventionen är det viktigt att förhålla sig till den i sin helhet.
Några av de centrala delarna och principerna i konventionen är:
- Rätt att leva självständigt och att delta i samhället
- Tillgänglighet
- Självbestämmande och rättskapacitet
- Rätt till bästa möjliga hälsa
En annan central del av konventionen handlar om behovet av att involvera personer med funktionsnedsättning och deras organisationer i alla frågor som rör dem, samt att de ska vara involverade i övervakningen och genomförandet av den. Detta innebär att personer med funktionsnedsättning och deras organisationer ska ha en aktiv roll i beslutsfattande och utvecklingen av politiska åtgärder som påverkar deras liv.
Sammanfattningsvis är konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning en viktig överenskommelse som syftar till att säkerställa att personer med funktionsnedsättning har lika rättigheter och möjligheter som alla andra. Genom att följa konventionens olika delar och principer kan man främja en inkluderande och rättvis samhällsutveckling där alla människor, oavsett funktionsförmåga, ges möjlighet att delta och bidra på lika villkor.
Fördjupning
Bruce, Quinn, Degener: Human rights and disability: the current use and future potential of United Nations human rights instruments in the Context of Disability, 2002 (pdf)Ekensteen, Vilhelm: På Folkhemmets bakgård, 1968. ISSN 0502-7543 FN:s standardregler för att tillförsäkra människor med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet, FunktionsrättFrån patient till medborgare – en nationell handlingsplan för handikappolitiken (prop. 1999/2000:79), RiksdagenKonventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning i svensk översättning, Myndigheten för delaktighet (pdf)FN:s avdelning för ekonomiska och sociala ärenden (UN DESA)FN:s kommitté för rättigheter för personer med funktionsnedsättning (CRPD)Lindqvist, Bengt: Promoting the self-determination of people with disabilities, anförande hållet runt 1996Lär känna FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (ISBN 978-91-86151-02-7), Agenda 50 – verktyg för våra rättigheter, 2008, Funktionsrätt (pdf)Normaliseringsprincipen beskrivs i tidskriften Heja Olika, 2016Ratzka, Adolf: Full delaktighet, blogg och bokRegeringens proposition 1992/93:159 om stöd och service till vissa funktionshindrade (pdf)Respekt för rättigheter. Rapport om hur Sverige lever upp till konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning 2019 (pdf)Semistrukturerad intervju, metodguide från Post och telestyrelsen, PTS (pdf)Tillgänglighet, Myndigheten för delaktighetUniversell utformning, Myndigheten för delaktighet1989 års handikapputredning: S 1988:03, RiksarkivetKvinnors rättigheter i CRPD, samtal med Kicki Nordström 23-03-17, YoutubeSeminarium på Fyriskällan 21-10-19, YoutubeAvslutningsseminarium 23-04-21Samtal med och om svenskarna bakom konventionen
Artikeln som särskilt lyfter kvinnor med funktionsnedsättning
Ett samtal på 14 minuter med Kicki Nordström om hur det gick till när konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning fick en artikel som särskilt lyfter kvinnor med funktionsnedsättning.
Tillgänglighet som förutsättning för mänskliga rättigheter
Hur gick diskussionerna om tillgänglighet under förhandlingarna? Vad säger konventionen och tillhörande dokument om tillgänglighet?
Tal av Maria Larsson vid konferens om FN-konventionen om funktionsnedsättning
vid Dalheimers Hus i Göteborg den 7 april 2008